Så i tisdags var jag ute på min första runda, med tidtagaruret i handen och musik i öronen tänkte jag att det kan inte va så illa. Men det var faktiskt värre, jag lyckades bara få ihop två minuters löpning.

Jag kände själv när jag sprang hur tungt det va med övervikt och dålig kondis. Så jag tyckte inte att det va värt att ta ut det för mkt så jag drar på mig nån skada. Ska ju fortfarande vilja ut och springa igen och igen.

Andra gången blev igår. Vet inte om det bara är inbillning, men det kändes faktiskt lite lättare. Och när jag kom hem stod uret på sju minuter.

Så det är nästan så att jag längtar tills på tisdag då det är dags igen.

Kram kram